Bland det bästa med att läsa böcker av Elisabeth George är hennes beskrivningar av London. Det är roligt att känna igen sig i olika stadsdelar. Veta vilka gator hon pratar om och hur det ser ut där. Genom att bara säga en stadsdel eller gata så vet man precis hur det ser ut, vad för slags människor som bor där. Man kan orientera sig från en punkt till en annan.
Just nu läser jag ”När ingen ser”
Inte kommit så långt i den men läste just några rader som jag är tvungen att skriva ner.
”…en lägenhet i utkanten av ett bostadsområde i North Peckham. Det var en trakt där ingen går obeväpnad efter mörkrets intrång, där poliser inte var välkomna och där reviren var strängt uppdelade. Här fanns de absolut sämsta kommunala bostäderna med trista linor med tvätt som hängde från balkongerna och mellan stuprören, trasiga cyklar utan däck shoppingvagnar som stod och rostade sönder och allt upptänkligt slags skräp. Trakten kring North Peckham fick Nkatas eget bostadsområde att framstå som ett Utopia på premiärdagen…”
Böckerna beskriver alltid noggrant Londons södra delar som de mest kriminella, vilket förmodligen stämmer.
Anledningen att jag hajade till vid den här texten är såklart att vi bodde strax någon kilometer från centrala Peckham. Jag sökte jobb där borta men är nog glad att jag inte valde att jobba där med tanke på att jag hade planerat att gå hem efter jobbet. En lång promenad genom ett parkområde, som visserligen var väldigt mysig. Men nattetid skulle det nog vara folktomt.
Det är helt otroligt att det gick så bra för mig och de andr
a i lägenheten under det halvåret när vi bodde där. Med tanke på att under tiden vi bodde där så blev en av våra grannar mördad, huset på andra sidan gatan brann, en 15-åring dog på något sätt på slutet av vår gata. Och det är ändå bara det jag vet om. Men jag trivdes otroligt bra i södra London. Och flyttar jag dit igen så har jag inget emot att bo där. Så nära till stan, men ändå ganska bortglömt område.
Just nu läser jag ”När ingen ser”
Inte kommit så långt i den men läste just några rader som jag är tvungen att skriva ner.
”…en lägenhet i utkanten av ett bostadsområde i North Peckham. Det var en trakt där ingen går obeväpnad efter mörkrets intrång, där poliser inte var välkomna och där reviren var strängt uppdelade. Här fanns de absolut sämsta kommunala bostäderna med trista linor med tvätt som hängde från balkongerna och mellan stuprören, trasiga cyklar utan däck shoppingvagnar som stod och rostade sönder och allt upptänkligt slags skräp. Trakten kring North Peckham fick Nkatas eget bostadsområde att framstå som ett Utopia på premiärdagen…”
Böckerna beskriver alltid noggrant Londons södra delar som de mest kriminella, vilket förmodligen stämmer.
Anledningen att jag hajade till vid den här texten är såklart att vi bodde strax någon kilometer från centrala Peckham. Jag sökte jobb där borta men är nog glad att jag inte valde att jobba där med tanke på att jag hade planerat att gå hem efter jobbet. En lång promenad genom ett parkområde, som visserligen var väldigt mysig. Men nattetid skulle det nog vara folktomt.
Det är helt otroligt att det gick så bra för mig och de andr
a i lägenheten under det halvåret när vi bodde där. Med tanke på att under tiden vi bodde där så blev en av våra grannar mördad, huset på andra sidan gatan brann, en 15-åring dog på något sätt på slutet av vår gata. Och det är ändå bara det jag vet om. Men jag trivdes otroligt bra i södra London. Och flyttar jag dit igen så har jag inget emot att bo där. Så nära till stan, men ändå ganska bortglömt område..
.
Inspirerad av kungahuset och tänkte ta tag i det där med att bli blodgivare. Är ju en smart grej eftersom de samtidigt kollar upp ens blod å får en liten hälsokoll.
Kollade just på hemsidan och ser att jag inte uppnår de kriterier som krävs. Måste gå upp några kilo först.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar