Now I see you, when you've gone blind.

Igår hos Ann-Sofie så kollade vi runt lite på de olika partiernas åsikter och nu har jag en lite klarare syn. Eller kanske bara bekräftat att mina åsikter fortfarande stämmer mest ihop med miljöpartiet (av de som faktiskt ställer upp).
Ett tag funderade jag på junilistan. Men det var innan jag läst om dem. Det enda jag hört var att de inte vill stå på varken röd eller blå sida och att de är emot Eu. Men när man läser om dem så inser man ju att de faktiskt inte vågar visa sina åsikter. Eller så har de inga åsikter att visa upp. På hemsidan är allt pedagogiskt upplagt och man fastnar lite för att det ser så bra ut. Men så koncentrerar man hjärnan på att läsa vad som står och inser att allt som står är (ungefär): ”Vi vill att alla frågor ska styras på nationell nivå och inte av EU.”
Låter bra, eller hur? Men vad står de för då? Vad har de för åsikter som de faktiskt kommer att få chansen att yttra om de sätts i Eu-parlamentet? Vad kommer den enskilde politikern från junilistan rösta i de viktiga frågorna? Eftersom de inte har någon åsikt inom något ämne så skrämmer de mig bara. Det finns ju även idioter som är emot EU, och nån av dem kanske sitter i junilistans grupp.

Har utbildningen hjälpt mig att komma på vad jag vill jobba med? Nej. Kanske snarare har hjälpt mig att komma på vad jag kan och inte kan jobba med. Som det är nu kan jag inte jobba i kök, trots att det är det jag delvis vill.

Undrar vad min Anna gör i London just nu. Jag saknar henne och är orolig för henne. Det vore så oroligt bra om vi bara kunde ses mer. Jag har sagt det förut, och jag hoppas att hon vet det, men jag skulle så gärna vilja bo tillsammans med henne igen. Hon ger mig så mycket liv. Hon är så påhittig och får mig att göra saker jag vill göra men inte tar tag i själv.

Why can’t I be what you need?
A new improved version of me..

Argh, jag måste bli bättre så jag slipper känna så mycket dåliga känslor.