Deppighet

Det är sluttande på väg nedåt idag. Humöret alltså. Kanske någon slags sommardeppighet, fast ska inte skylla på årstiden. Men att det blir varmt ute och sommaren bara närmar sig gör att jag mår lite dåligt. Jag är fortfarande för ytlig av mig för mitt egna bästa. Har fortfarande inte helt accepterat min fulhet. Visst är det inte lika illa som det har varit. Men sommaren skrämmer mig. Sommaren betyder att man ska vara lättklädd.

Idag har jag tittat på bilder på vackra människor. Vackra människor klädda i vackra klänningar och snygga linnen. Jag är för ful för sånt. Det enda jag kan tänka på är att folk blir äcklade av mig då de ser mig. Att folk önskar att jag inte syntes. Bad mig ta på mig någonting heltäckande.





Jag vet, folk vill inte läsa om trista saker, det får alla att sluta läsa och det får mig att framstå som en egoistisk och tråkig person.



Idag var jag och resterande delen av familjen hos min morbror och tittade på fåren. De hade för tillfället 24 lammungar som alla var födda inom två veckor tror jag. De senaste bara för en dag sedan. Vissa var lite blyga av sig medan andra kom fram till en och ville bli burna. Så jag tog upp en liten lammunge och hon var jättegosig och ville pussa på min näsa och haka hela tiden. Hade små söta tänder men var så försiktig med dem så det gjorde inte ont trots att hon bets lite.



Har även fixat med högtalare i mitt rum. ÄNTLIGEN kommer jag kunna lyssna på ren och klar musik istället för det dåliga ljudet som datorn ger ifrån sig. Ska bara fixa en sladd mellan datorn och förstärkaren först. Tills dess blir det radio.




Nej, jag slutar skriva nu, det är bara depp, depp, depp, depp idag.

Ser fram emot att Anna kommer till Sverige i slutet av månaden. Sedan har jag inte nåt att se fram emot förens lönen kommer i Augusti, fast då är jag arbetlös. Så kanske inget att se fram emot?

aah, sluta.